En jobbig helg

Ja då var en jobbig helg över. Max har gall skrikit nästan hela helgen, han börjar vid 4-5 tiden på eftermiddagen och håller på till 22-23 på kväll. Inget hjälper, spelar ingen roll att han varit ny tuttad och ny bytt, nappen spottar han ut! Så på lördagen när pappan fått lite ledigt så var en tår ögd mamma tvungen att ringa hem pappan så hon fick lite avlastning och chans att få något i sin egen mage. Mamman och pappan började tro att Max har kolik.
Igår tog sig i alla fall mamman, pappan,Max och alla hundarna en väl behövd promenad, då var Max nöjd och sov i 4timmar! Men vid 5 på eftermiddagen var det dax igen för gall skrik och otröstlighet igen, suck!
På natten så låg Max och gnydde och pep hela tiden, så idag var både mamman och pappan jätte trött när vi skulle iväg till bvc för en koll vägning. Max hade tappat i vikt igen så Monica beordrade oss att ge tillägg igen, så stackars Max fick spendera ännu en helg hungrig! Hon trodde inte det var kolik utan då att lill killen bara var hungrig. Vi köpte oxå droppar som ska hjälpa tarmen så att vi undviker magknip. Vi ska tillbaka och väga honom på Onsdag och se om han ökat nå i vikt eller hur det går för oss. Så när vi kom hem från bvc så gjorde pappan mat och mamman amma Max sedan fick Max tillägg och sedan tog pappan vagnen och gick en promenad så mamman fick lägga sig och sova en liten stund, blev dock bara en halvtimmes sömn men det känns som en hel natt.

Imorgon ska vi till Bollnäs och göra hörseltest på honom, men det ska nog gå bra för han lyssnar då när vi pratar eller nynnar för honom.

Jo Anna, jag svarar på alla dina frågor här =). Hur det känns att vara mamma? Ja det är med en skräck blandad förtjusning. Man är så förundrar över hur detta underbara lilla liv kunde komma från oss. Samtidigt som man är livrädd att skada eller gör fel med honom! Allt är lite overkligt att detta lilla knytte är vårat!
Ja vi har fått jätte mycket hjälp från bvc, inte bara med Max utan oxå med hur vi mår och känner. Monica tar sig verkligen tid att lyssna på allt vi har att säga, vilket är jätte skönt, att kunna säga vad som tynger en. För det är ju ingen dans på rosor att ta hand om de små liven =)
Ja du jag bävar att Erik ska börja jobba, men det är ju tur att vi har Ulla i fall att det skulle bli nå akut.
Ja en promenad med vagnarna låter jätte bra, hoppas det bli väder för det!

Kampen mellan de envise

Här hemma bara rinner tiden iväg, oj tänk att vi har varit föräldrar i över en vecka redan!

I torsdags kom då Monica från bvc hem till oss för att väga Max och det fattas bara några gram tills han är tillbaka till födelse vikten, så skönt! Så nu slipper vi ge honom tillägg, bra att slippa kladda med det. För det är en konst att kopp mata! Max har oxå sovit lite dåligt och bara vill tutta hela tiden så nu ska han bara få äta med minst två timmars mellan rum och där emellan ska han försöka sova, så hans lilla mage får vila. Så det är verkligen en kamp här hemma när han vill ha tutt och jag vill att han ska sova! Och vill han tutta där emellan så ska vi napp träna honom, order från bvc, så mamman hinner vila lite. Vi ska tillbaka på Måndag till bvc och väga honom så vi ser att vi kan släppa tillägg helt och hållet.

Pappa Erik fick en paus idag för att åka skoter med kompisarna så nu får mamman träna på att vara själv utan betjänt, bra det för pappan börjar jobba på torsdag.

Här i Edsbyn så blåser det storm vindar, synd det för nu är det lagom temp ute för en promenad, vilket mamman riktigt längtas efter. Men vi får vänta och se om det ger med sig imorgon eller så.

Det stora avslöjandet...

Ja jag tror vi börjar få någon ordning med det här med ammande och tillägg. Igår efter 5 timmar med mer eller mindre konstant ammande plus tillägg så ville killen ha mer tutt, nä det här går inte tänkte jag, det hinner ju inte rinna till mjölk och han måste ju vara mätt. Magen kommer ju explodera på stackarn. Så efter lite tårar och rådgöring med pappa Erik och vänner med smått så gav vi honom napp. Han sög tag direkt och slockna och sov 3 timmar! En tutt sjuk liten rakare, han tar tutten lika bra fast han har sugit på napp så det ska nog inte störa ammningen nå, för det är väl det man är mest orolig för. Men som goda vänner sa, det är ditt barn och du bestämmer om han får napp eller inte, om han nu vill. Och det ville han ju uppenbart!

Ja och så till rubriken! Vi har nog lyckats enas om ett namn nu, Max Göte Uddas! Det roliga är att igår kväll efter vi bestämt namn så kom jag på att för några veckor sen kom lilla syster Naemi till lika moster med lite saker till bebisen och då var det bla en bok som heter "Max Lampa" haha så det var väl ödet som fick bestämma ; )

Tack för fina kommentarer på förra inlägget, det värmer *puss*

Nej nu är det dax för matning eller mjölkning som erik kallar det. Han kallar mig mjölk kon, ja det är väl vad man är oxå =)

Kram från våran lilla familj

Våran lille prins!

Ja så äntligen kom dagen D för oss. I onsdags natt kl 3 gick äntligen vattnet så det var bara att bege sig till hudik. Vi kom in på förlossningen kl 6 och då hade jag så intensiva värkar att jag spydde och kunde inte ta lust gas så då fick narkos läkaren komma och lägga Eda, oj vad skönt det blev! Kl 8 var jag på benen och fick frukost. Strax efter 11 kolla dom hur öppen jag var och då var jag öppen 7cm (var öppen 3 när vi kom in) så barnmorskan sa att det kommer ta ett tag till men vi kollar igen vid 12. Tjugo i tolv började det trycka på rejält och kvart i sa barnmorskan att det låter som om det är på g så vi kollar nu. Oj sa hon, jag ser huvudet så nu får du lägga dig ner och krysta. Och tjipp tjopp, halv 13 kom killen ut. Jag titta till på kl och utbröt, Erik vi hinner äta lunch! Haha, lite snurrig! Både Erik och jag var ju rätt inställd på en liten flicka och när dom vände upp bebisen så ropa jag till av förvåning, men Erik det är en pojk! Pappa Erik blev ju extra glad då han vill ha en jägare (fast tjejer kan ju oxå, det vet ju jag :) ) väl på bb så fick vi dela rum och vilket stök det var, inte en lugn stund alls på det andra paret så på torsdagen efter godkänd läkar undersökning så åkte vi hem. Natten gick ganska bra men fredagen så skrek lill killen hela dagen, helt otröstlig. Mamman grät nog lika mycket av en känsla av hjälplöshet! Pappan försökte trösta oss båda. På lördag så skulle vi tillbaka till hudik på andra läkar kollen och för att bli utskrivning. Han fick jätte mycket beröm och allt såg så bra ut utom hans vikt! Han hade rasat 4hg i vikt, stackarn fick ju inte ut nå mjölk från mig! Så dom gav honom ersättning och oj vad nöjd och glad han blev, sluta skrika direkt! Så vi blev utskriven med order om att ge tillägg efter tutt. Lördag och söndagen har varit himmel rike, man ser hur nöjd och glad han är nu när han blir mätt i magen! I dag var det besök på bvc för inskrivning och kontroll vägning. Oj vad glad vi blev när vågen visa på plus och han åter igen fick mycket beröm! Monica på bvc ska komma hem till oss på torsdag och väga honom igen så vi är riktigt säker på att det går åt rätt håll! Mamman åkte på mjölkstockning igår kväll så vi gick låna med oss en pump hem, så nu ska det nog bli bra. Jag ska passa på att säga tack till alla fina nära och kära som önskat grattis, gulliga ni! Men framför allt så ska jag tacka världens bästa sambon och pappa. Erik har verkligen tagit hand om mig på förlossningen och bb och sedan oss båda här hemma! Jag vet att det är en klyscha men jag hade verkligen inte klarat något utan honom! Tack älskling för allt!

Och nej vi här inget namn på lill killen än!

Kramar från oss